måndag 18 december 2006

Tänk vad några bokstäver kan avgör ditt liv. En, två eller tre bokstäver lägger grunden för hela din framtid. Känns ganska skrämmande om du frågar mig. Varför jag började fundera på detta idag var för att jag fick mitt första mvg, någonsin. Visst har jag väl fått mvg på något enstaka prov men har bara g eller vg i slutbetyg men idag fick jag mitt första, och förhoppningsvis inte mitt sista. Men de tre bokstäverna påverkar min framtid och det är skrämmande tycker jag. tre bokstäver som säger hur min framtid kommer att bli.

I Jonas Gardells bok Jenny pratar han om vilka som är populära, vilka som väljs redan från barnsben till att tillhöra den skaran. Det är nästan samma sak med betygen, de bestämmer vad du kan göra senare i livet. "Du räknas, du räknas inte. Du får vara med, du får det inte." Det borde finnas en liknande ramsa för betyg. "Du är duktig du får plugga vidare, du är det inte du får ta något skräpjobb eller jobba upp betygen." Tänk vad hemskt egentligen.

Men är det verkligen betygen som bestämmer eller är det personerna som sätter betygen?
Ju mer jag tänker på det så inser jag att det är personerna som ger mig betyget som har makten över min framtid. Visst jag har en stor del i det men det finns ju de lärare som sätter låge repektive låga betyg beroende på vad man tycker om personen. Nu vet jag att det är ytterst få som gör det men tänk vilken makt de har över andra människor.
En lärare kan påverka en elevs liv radikalt.

Kan man göra något för att påverka vilket betyg man får, förutom att jobba på bra och vara trevlig? Tar lärarna emot mutor? Vad ska man muta med i så fall? Eller är det tillräckligt att bara komma på lektionerna, göra läxorna, plugga inför prov, göra bra arbeten och vara trevlig?
När man sitter och räknar upp vad det är man gör så är det rätt mycket.

Det som är jobbigt är att alla lärare är olika. Vissa är stenhårda med närvaron medan andra knappt bryr sig. Vissa grundar betygen enbart på prov och andra på hur mycket du pratar på lektionerna.
Det finns ett bra exempel som jag råkade ut för nyligen. På våra religionslektioner har vi två lärare och ett system där man kryssar för sig själv de lektioner man är där. Detta gör att vi känner att vi inte får någon relation till våra lärare och man blir osäker på om lärarna vet vem man är. Vi tog upp detta med en av lärarna och sa det att vi var vana vid att bli bedömda på hur många frågor vi ställer ect. Men för dessa lärare hade det ingen betydelse, de struntade i vilket. Det var en enorm lätnad samtidigt som vi tyckte det var konstigt eftersom vi är vana vid att få kritik för att vi frågar för lite.

Makten kan vara farlig i vissa händer. Nu tror jag inte att någon av mina lärare missbrukar sin makt, vet de ens om vilken makt de har?

Inga kommentarer: