Uppretad

Nu är jag uppretad. Uppretad på diverse saker. Först hur folk helt saknar omdöme och jämför fjantiga saker med något de inte ens vet något om. Tänker inte ta något exempel för jag vet att personen läser bloggen ibland men som sagt så måste man skaffa perspektiv ibland. Man tänker nog inte innan man pratar eller skriver för man vet aldrig vem som lyssnar eller läser.

Sen är jag uppretad över att folk tar så illa vid sig när de ser den nya Ica reklamen där det kommer en praktikant som har Downs syndrome och alla bara stirrar på honom.
Folk som inte har någon kännedom om handikapp eller liknande tycker så synd om honom; dels för att han har ett handikapp dels för att de stirrar på honom och kanske mesta dels för att de tar illa upp över att en som inte är "normal" exponeras på det sättet. De tycker att han utnyttjas och att Ica borde dra tillbaka reklamen.
Jag tycker det är skitbra att de visar någon som inte följer normen för "normal", det är bra att de försöker minska fördommar på lång sikt, det är så bra att killen i fråga har en attityd som säger "kom inte här och säg att jag är dum i huvudet för att jag inte ser ut som ni".
Om inte Arvid hade funnits kanske jag också hade tittat med avsmak på reklamen. Om inte Arvid hade funnits hade jag nog tänkt som alla andra.
Men nu när Arvid finns så älskar jag reklamen för allt vad den gör. Den tar ställning i en viktig fråga.
Vi måste låta fler med handikapp komma fram i media för att göra landet mer öppet för dem! De som har ett handikapp är precis som oss normalstörda förutom med vissa små eller stora problem.
Ikväll tänker jag ringa pappa och prata med Arvid och jag kommer tänka på Icas reklam och hoppas att det en dag kommer vara Arvid som är praktikant i en butik och moppsar sig mot personalen.

KÄRLEK!