söndag 7 oktober 2007

Lite smått och gott

Hejsan!

Nu ska jag berätta om den otur som bara jag kan ha! (och eventuellt Cillan)
Denna veckan har vi haft biskopsvisitation här på Frösön och det hela skulle avslutas med en jubileumsgudstjänst då vi skulle fira att vår vackra kyrka fyller 800år iår. Detta hände antagligen men jag var inte närvarande vid gudstjänsten. Varför? Jo för att Gunilla missade bussen men 2 minuter! Grejen är att här går bussarna till kyrkan typ jätte sällan på söndagarna. Antingen får jag promenera en kvart in till Östersunds centrum och ta bussen där ifrån kl 09,20 och då vara framme 09,35 vid kyrkan. Alternativ två är att ta bussen från hållplatsen utanför min dörr klockan 10,40 för att vara framme 10,55.
Idag tänkte jag ta den senare bussen för det finns ingen anledning att vara där 1,5 timmar innan det börjar. Jag äter frukost, duschar och plattar håret i lugn och ro, men som vanligt blir det bråttom på slutet så jag sprang ner till busshållplatsen och frågar det paret som sitter där när bussen går. "För två minuter sen" får jag till svars.
De jag pratat med om detta frågar varför jag inte cyklade eller promenerade till kyrkan då. Jo för att det är en 6km lång uppförsbacke dit!
Så det var bara att gå hem igen och ta det lugnt.

Det har jag gjort idag, tagit det lugnt. Har lagat en riktig söndagsmiddag bestående av potatisgratäng och kyckling samt äppelpaj till efterrätt. =)
Annars har dagen gått åt till att försöka översätta en tysk blogg, vilket gick sådär.
Många av er har kanske hört talas om volontären som är hemma i Högsbo, Jonas. Carina gav mig en länk till hans blogg, men efter 7 år av spanska läsning så förstår man inte så mycket av en tysk blogg. Så jag skrev en liten komentar där jag frågade hur han hade det och om han trivdes i Högso och i Göteborg. När jag pratade med pappa idag sa han att Jonas hade svarat mig på tyska på sin blogg (så fattade jag det i alla fall) och nu har jag ägnat säkert 2 timmar till att försöka översätta bloggen, men det gick inte så bra så nu skriver jag ett öppet brev till Jonas, här på min blogg:

Hej Jonas!
Hoppas du har hittat hit och lyckats ta dig igenom min lilla blogg ;)
Tänkte bara höra om du trivs hemma i Göteborg och om tanterna är snälla mot dig.
Du kan väl lämna ett avtryck bland mina kommentarer och svara eller göra en antydan om att du inte förstår ;)
Ha det bra!

Så då var det gjort, hoppas han svarar på svenska eller engelska den här gången ;)
Vad kan jag berätta mer?
Var ute hela kvällen igår med mina seniorer, och det är inte gamlingar om ni tror det utan de som är 13-15 år gamla. Vi anordnade en reflexbana åt dem i skidbacken som slutade i isgrottan. Tillochmed jag med min cellskräck kröp ner i grottan tillsammans med Urban och vi hade endast en fungerande pannlampa. Cellskräcken är nästan botad bara 100 fobier kvar ;)

Nu vet jag inte riktigt vad jag ska skriva mer utan ska nog gå och diska lite och sen poppa lite pop-corn =)

Kärlek! <3

1 kommentar:

Anonym sa...

hej hej
jag känner mig ärad darför att det finns mitt namn i ditt blog (eller din blog?).
jag trivs jätte bra pa° (det finns ingen a med pa° ett tyskt tangentbordjobbet) jobbet och i staden. jag älskar göteborg! alla medarbetare är väldigt snälla.
jag kan första°r att det är sva°rt för dig att översätta min tyska...
ha det sa° bra
jonas